Hur bröd tog oss till vin

Inlagt av Catharina fre, 26/03/2021 - 00:00

För ett antal år sedan coachade jag en grupp studenter som skulle göra en studie hos en industriell brödtillverare i södra Sverige. Bakgrunden var att tilllverkningskostnaderna hade ökat kraftigt och inköpsorganisationen visste inte orsaken.

Studenterna skulle ta reda på vad som gjort att framförallt kostnaden för mjöl ökade så kraftigt, och det inte fanns några tydliga förklaringar till varför priset på ökade. Växtsäsongen hade varit bra, vattentillgången var lagom - dvs det regnade inte för mycket. Solen sken som den skulle och ingen kunde egentligen klaga på skörden. Trots det steg priserna. Brödtillverkarn var van att leva i en situation där prisförändringarna styrdes av skörden, det här problemet låg utanför deras referensramar.

Det fanns inga större förändringar i efterfrågan på mjöl, åtminstone inte som låg i paritet med prisökningen. Det hade kommit en ny konkurrent på marknaden, men så vitt tillverkaren visste köpte de från andra leverantörer. Så det var inte förklaringen till vad som hände.

Jag satte mig ner med studenterna och konstaterade att svaret ligger inte i den primära leverantörskedjan, det finns ett externt problem som är så kraftigt att det påverkar leverantörskedjan - vi behöver bara hitta det.

Första steget blev att kartlägga hur leverantörskedjan såg ut, därefter gjorde vi en Porter- analys för att ta fram marknadsmodellen och påverkansfaktorerna i varje knutpunkt, där vi såg att kedjan kunde dela på sig. På de knutpunkter som såg intressanta ut gjordes en PEST- och QCLDM-analys för att försöka kartlägga om det fanns externa effekter som var så avgörande att de kunde påverka marknadsbeteendet i just den knutpunkten och därmed slå igenom i kedjan. Vi hade hela tiden kostnadsfaktorer som primär vägledning.

Tillverkningskostnaderna steg på grund av att kineserna drack för mycket champange

Så tog vi oss bakåt, steg för steg. Slutligen hade vi ett resultat.  Slutsatsen vi kom fram till var en A-ha upplevelse i organisationen. Tillverkningskostnaderna steg på grund av att kineserna drack för mycket champange.

Efter att den första initiala förvåningen hade lagt sig hos tillverkaren, kom funderingarna kring huruvida vi var skvatt galna eller inte. Champanjedrickande kineser låg så långt ifrån brödtillverkning att det var svårt att se den röda tråden mellan dem. Vilket är precis så leverantörskedjor fungerar i dagens moderna samhälle.

Här hade vi två olika leverantörskedjor, en produkt med lågkostnadsstrategi, den andra med en differentierad strategi. Kedjorna hade ett antal beröringspunkter, vilka rörde sig på samma marknad, och i sådana situationer har verksamheter med differentierad strategi en bättre betalningsförmåga. Leverantörerna tenderar att välja dessa, vi ser exakt samma problembild för tillfället med halvledarkrisen och situationen med brist på fraktkontainrar.

Till slut blev beröringspunkterna för många mellan de två kedjorna och situationen förvandlades till en perfekt storm, priserna började stiga till synes oförklarligt.

Så hur gick vi från bröd till vin? Brödtillverkaren köpte merparten av sitt mjöl från en leverantörer som köpte sitt spannmål från syd- och mellaneuropa. Producenterna hade en semi-automatiserad skördestruktur som krävde en hög andel säsongsarbetare.  Dessutom använde de i stor utsträckning ekologiska bekämpningsmedel och gödsel, vilket begränsade andelen godkända underleverantörer. Leverantörskedjan tar inte slut bara för att bonden är den som odlar spannmålet, det finns ett antal indirekta kedjor bakom bonden, och det var här problemen skapades.

Om vi byter till den andra leverantörskedjan - champange. Efterfrågan på champange hade ökat exponentiellt, huvudsakligen på grund av exporten till Kina. Det hör till saken att Champange-distriktet är ett oligopol och domineras av ett fåtal större tillverkare och situationen blev så pass ansträngande att deras vingårdar började odla upp nya markområden och det diskuterades om det kunde vara läge att klassa om vissa markområden så att de formellt tillhörde regionen Champange och därmed kunde odla druvor under rätt benämning.

Produktionsmetoderna förändrades, och efterfrågan på miljövänliga bekämpningsmedel och gödsel fick priserna att öka. Gissar att du kan se den första beröringspunkten till vår brödkedja. Bönder i samma geografiska spridningsområde konkurrerade om samma resurser.

Vad värre var, de konkurrerade om samma arbetskraft. Har du någonsin bilat genom Europa under skördetiden så har du sett tältkaravanerna som rör sig som ett lämmeltåg genom unionen. Det är säsongsarbetare som följer skördeperioderna för de olika grödorna, i de olika regionerna. Normalt är det här ett avancerat maskineri med hög precision som drar fram över åkrarna - tills dess det blev mer lönsamt för säsongsarbetarna att plocka den överdimensionerade volymen av vindruvor som producerades i champange.

Här kraschar  våra två leverantörskedjor fullkomligt, när de plötsligen slogs om samma arbetskraft, snarlik maskinell utrustning och allt annat som följer med rörelsen av säsongsarbetare. Bönderna fick betala dyrt för arbetskraften eller se sina skördar frysa på åkrarna. Få bönder hade de ekonomiska förutsättningarna att investera sig ut ur problemet, så vad gör man då som bonde? Man byter till en gröda som är mer lönsam och skördas under en annan tidsperiod. Under den berörda tidsperioden var det potatis och sockerbetor, vilka inte är lämpliga för brödbak. Även produktionen av majs ökade på bekostnad av spannmål.

Vår brödtillverkande uppdragsgivare hade än så länge bara sett prisuppgången, men analysen visade att marknadsförändringarna var så stora att de även kunde förvänta sig en minskad tillgång på mjöl, under de kommande åren, vilket också skedde.

Svaren finns inte alltid där frågorna ställs och i en tid där leverantörskedjorna blir mer och mer globala, även när vi köper lokalt, blir bilden alltmer komplex.